papperskorgen allra längst underst

Samma julmusik, samma aktiva julklappsletande, samma Fyrispark-söndagar, samma ökade mysfrekvens med familjen. Förra året tyckte jag mig känna igen melodin alldeles för bra för att orka bry mig igen och jag gjorde därför en liten protest genom att tillbringa julnatten själv på jobbet. Där satt jag, nöjd efter en härlig dag med familjen, med samma gamla vanliga underliggande tomhet och ett oväntat bra radioprogram som förstärkte den ändå fina stämningen. Sett i backspegeln kommer 2005 års jul helt klart bli ihågkommet för det gemensamma 'World of Warcraft'-utforskandet. Bitter eftersmak på många sätt, men samtidigt en fin jul som tack vare spelet fick sin magiska touch. Om tio år kommer jag ranka den högt.

Snö, kyla, mörker, ny bra musik och att ensam ge mig ut på ett äventyr gav mig idag årets första julkänslor. Till skillnad från förra gången är 2006:s version av julfirande speciellt redan i förväg. Samma julmusik, klappletande och det andra nu med, men det känns inte likadant, livet i stort är annorlunda och hela julupplägget likaså. Mitt stabila, planerade och bra liv har blivit ett ojämnare sådant med "höga berg och djupa dalar" som någon popdam sjungit, och i juletid multipliceras ju sådant. Jag gillar bergen, tycker om att samla på de magiska ögonblicken. En julkonsert, ett skratt där, en hand, en gemensam idé, en älg, ett ljus, en min, två ögon, när hon lugnt satte sig bredvid.

Hade historien varit en film hade den börjat med att visa hur kul vi hade igår. Johan, Sepp, Tess, Emil, Cron och jag hade en spontan spelkväll full av skratt, om dock för mig med en eländigt stark saknad också. Med tanke på vilken lyx det är att under julen få vara med samma människor, lika många roliga till och dessutom den bästa kryddan av dem allihop just nu är redan det mer än vad man borde våga hoppas på.

Efter tre nätter här ska jag, direkt från mitt jobb där jag mest letar julklappar och liknande, på fredag morgon ut på stan och köpa eller hämta ut de sista prylarna. Sedan ska jag, antingen med mitt saffran eller någon polare, köpa gran, hem och pynta det som är kvar, koka lite gröt, glögg och annat, planera det sista inför lördagen, koppla av, kanske åka hem till familjen och mysa med dem. På lördagen samlas vi i gänget, umgås den dagen, julmyser, trivs, kanske spelar mer spel, kollar lite 'Sunes jul', kopplar av, åker hem. Julafton börjar hos familjen, fortsätter hos den jätteroliga familj vi ska fira jul tillsammans med. Problemet kommer, som med oförtjänt mycket numera, vara hur man ska kunna koppla av samtidigt som det finns så väldigt mycket kul man vill göra innan allt tar slut. Julen borde vara längre när den har så här bra förutsättningar!

När så julmyset blivit nyårsfest är det dags igen. Istället för julgranen pyntar vi oss själva, julklappar blir till presenter, Jesus födelsedag blir någon annans, vi är bjudna till annat folk och jag vågar tro på en del magiska ögonblick här med. Det är bara att tacka, kämpa för att det håller i sig och skatta sig lycklig. Om femtio år när vi firar med datorer i hjärnan och det är solbad på julafton kommer jag definitivt sakna de här stunderna ;)