papperskorgen allra längst underst

" 
Mitt liv hade fått ett nytt namn.
Det var henne jag tänkte på, hon som hela tiden kändes.
Jag svarade på frågor om henne, fler frågor om henne.
Hon var i min mp3-spelare, i min mobil, som skrivbordsunderlägg.
Jag tittade ofta på hennes foton, lyssnade igenom hennes musik, försökte förstå vad jag inte tyckte mig förstå, planerade med henne.
Jag levde mitt liv, gjorde på många sätt vad jag gjorde även innan, men det var vi nu, vi två.
 Jag somnade och vaknade med henne bredvid eller bredvid.

Besviken, oförstående eller avståndstagande så var hon min tjej jag önskade att jag kunde få älska som jag ville.
Min tjej.
När hon låg bredvid, andades tryggt, ohörligt och hade mina ögon fast beundrande på sig kunde jag inte förstå det.
Min tjej... hur hade det gått till?
Det var värt alla motgångar, all väntan bara att få älska en sån där mun.
Min tjejs mun.
Och det fanns oerhört mycket mer än bara den där perfekta munnen.
Tänk att jag äntligen hade hittat henne...

"